Framtiden

Tänk att gårdagen redan har varit, den kommer aldrig åter och vi kommer aldrig kunna göra det vi gjorde ogjort. Men ändå så ältar vi det som varit. Jag brukar fundera till vilken nytta vi gör det? Men ändå så faller jag också tillbaka dit i ältandet. Det är aldrig bra att älta det som varit. Jag själv har börjat fundera på kvällen innan jag lägger mig vad som hänt under dagen och vad jag ska dra för lärdom av det. Då behöver jag bara älta en stund och mår så mycket bättre. Att fastna i det som varit och skrämmas för framtiden kan inte vara en bra kombination. Men jag vet att det är så för många, inklusive mig själv. Jag oroas mycket för framtiden. Vad kommer hända? Kommer allt gå som planerat? Kommer allt ordna sig, eller är det bara tomma ord? Finns det bara en väg att välja eller kan man kombinera? Kanske gå tillbaka till korsningen och välja på nytt, men hur långt har jag hunnit gå innan jag kommer på att jag ska vända om? Ja det är många tankar som snurrar och jag är nog i den känsligaste åldern just nu. Det snart dags att vara färdig utbildad och skaffa familj/hus/bil m.m. Men när passar allt in på livets schema? Hur vet man att man väljer "rätt" tidpunkt för allt?
Jaja nu ska jag krypa ner framför en film och bara koppla bort tankarna för en stund.