Känslomässigt

Jaha då var vi här igen, den här veckan har präglats av separationer alla speciella på sitt och inte blir det lättare fast man sagt hejdå till 7 personer redan utan det gör minst lika ont i hjärtat den 8:onde också. Stötte nämligen på Jonas inne på stan, han var på väg att ta flygbussen ut till Kallax för att flyga hem över sommaren. Tårarna brände bakom ögonlocken och jag får väl vara glad att det var ett väldigt hastigt hejdå eftersom hans buss kom just efter att vi stött på varandra. Hade det blivit utdraget hade det nog blivit lite mer sorgset. Nåja man får väl vara glad att man repar sig väldigt fort från separationerna. Sen omges man ju av andra människor under sommaren än dom man möter i princip varje dag. Lite förnyelse förnöjer livet så vi ska väl vara glada att sommaren kommer så vi får träffa nya människor ute på arbetsplatserna vi befinner oss på/ska tillbringa sommaren på. Möten som kommer förändra vårt liv för alltid, möten som kommer stärka oss och peta oss i den riktning vi ska ta i livet, men även möten som kommer beröra oss som individ känslomässigt på gott och på ont.