Nu kom strömmen tillbaka efter ett lite längre uppehåll. Internet försvann med strömmen och jag som människa inser att man är fruktansvärt beroende av internet och el. På en gång strömmen och internet försvann kom tanken "Jaha vad ska vi göra nu? Hur ska vi nu kunna plugga?". Det är egt lite skrämmande att man ska få dessa tankar, jag menar vi har böcker så vi kan sitta och läsa, men ändå ska känslan av maktlöshet komma krypande. Kanske bör vi rent allmänt försöka dra ner på vårt beroende av att kunna kommunicera på 1sek, beroendet av att alltid finnas tillgänglig och att alltid ha tillgång till de nyaste händelserna. Kanske behöver vi få dessa avbrott för att inse var vi är på väg. På väg mot ett beroende vi själva har skapat oss. Ett beroende som kommer bli starkare och starkare för var dag vi låter den gro i oss. Det är kanske dags att fråga oss själva vad som är viktigt här i livet, kanske dags att stanna upp för att leva för det vi har runt oss här och nu. Eller kanske är det tänkt att världen skall fortsätta utvecklas och vi fortsätta med vårt beroende, fortsätta utveckla världen efter vårt beroende så att vi lättare kan ta med oss beroendet dit vi åker.
Jag suckar och tänker "Ja jag är beroende". Happ och nu när jag kommit fram till det, ska jag då fortsätta leva så här? Nej det ska jag nog inte, för jag har annat som är värt att leva för. Men jag kommer aldrig kunna släppa internet och strömmen helt för det är som att släppa livet. Vi är som sagt beroende av det idag och för att kunna arbeta krävs både e-mail och dator. Men nedtrappning skadar aldrig någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar