Med lättat hjärta

Igår tog jag det stora (för många och även för mig) beslutet att säga hejdå till Facebook. Appen från telefon är borta och likså är mitt användarkonto avaktiverat. Att Facebook hela tiden ändrar sin sekretessinställningar för att komma runt den personliga sfären är något jag inte tycker är okej och bör bojkottas.

Precis som många andra var jag den där människan som kollade Facebook det första jag gjorde på morgonen och det sista på kvällen innan jag la mig för att sova. Sen appen dessutom började finnas direkt i telefoner blev det allt för enkelt att logga in och man kunde komma på sig själv att kolla in där flera gånger per dag. I och med appen blev det lättare för folk att komma åt ens konto och kunde göra statusuppdateringar eller skriva saker åt vänner på ens Facebooklista. Saker man själv inte stod för många gånger (Facerapes har jag varit skonad från, tack för fina vänner och bra familj!).
Facebook talade om för folk var man befann sig och när man befann sig där. Det privata fick inte vara privat.
De döda fick inte vara döda, eftersom deras Facebook-konton fanns kvar. Kan inte folk ens lösenord, finns det visst ingen chans att få det avaktiverat. På grund av att (som dom så fint uttryckte det) dom inte kunde få det personliga samtycket från personen i fråga. Och tja, jag vet inte men det kan ju vara svårt att få det av en död människa.

Precis som en kompis sa: "det är enkelt, bara ett (egt flera då man knappa in sitt lösenord) knapptryck bort".
Det är väldigt enkelt att avaktivera sitt Facebook-konto, även om Facebook så fint hade satt upp "ånger" hinder. Blabla kommer att sakna dig, blablabla kommer också att sakna dig. Bullshit enligt min mening, saknar folk mig så ringer dom och seriöst, vem känner ens hälften av sina 300 vänner? Inte då jag och vad ska dom då få veta var jag är när jag är där osv, på grund av att Facebook tycker att det okej att sprida ut sån information?

Med lättat hjärta säger jag: Att jag nu har skapat mig ett privatliv på riktigt!