Vi kommer från olika religioner och olika kulturer. Men vad gör det när våra hjärtan ändå slår för varandra? Om alla varit rädd för det "nya", hur hade då världen sett ut idag. Vi hade inte haft industrier eller bilar. Vi hade fått odla vår egen potatis och byta mot en häst så vi kan ta oss till grannbyn. Vi tycker att det nya är skrämmande, men vad ska då inte våra förfäder ha tyckt under industrialiseringen? Det måste ju ha varit riktigt läskigt. Att se sin bror/syster flytta över Atlanten eller någon annanstans är inte konstigt idag. Vi kan resa jorden runt utan problem och äktenskap mellan 2 kulturer börjar bli allt vanligare. För varför ska man stanna i sitt land när man kan ta chansen att se världen? Att se nya kulturer och skapa nya bekantskaper. Sen kan man inte bestämma vem man ska bli kär i eller när det ska ske. Det sker bara och då bryr sig inte kroppen om var ifrån ni kommer eller vilken religion ni har. Ni får lösa det på bästa sätt och anpassa er efter varandra. Det blir automatiskt att man anpassar sig mer efter principerna som finns i det landet man är bosatt.
Men vad gör principerna när våra hjärtan slår för varandra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar